Lena Svenssons reflektioner från Mimerkonferensen 2024
Vi lever i en tid av klimathot, krig och politiska förändringar. Hur kan forskningen öka förståelsen för civilsamhället och folkbildningens utveckling i en tid av stora utmaningar?
Det var en grundfråga i Mimers forskarkonferens 2024 som arrangerades i samarbete med Centrum
för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm 7– 8 november.
Tema i år var ”Folkbildningen och civilsamhällets utmaningar”.
Ett inledande panelsamtal rörde sig kring folkbildningens och civilsamhällets utmaningar och en förändrad syn på vad begreppet demokrati innebär. Anna Ardin forskar om civilsamhällets demokratiska utrymme vid Marie Cederschiöld högskola. Hon menar att synen på begreppet demokrati har ändrats under de senaste femton åren och tycker sig se den förändringen genom sin forskning. Risken att etiketteras och kategoriseras för åsikter och ställningstaganden, speciellt i sociala media, gör att fler tystnar eller håller sig tillbaka. Det blir en börda att motbevisa dessa etiketter. Det är då en utmaning för folkbildningen att kunna jobba vidare utifrån sin värdegrund, med nya hårdare krav på verksamheten.
Dessutom, styr algoritmerna oss, så vi tappar kreativitet i tänkande och tänker mer och mer som vi brukar? Christer Nylander, som lett statens utredning om folkbildningen, nu på Studieförbundet Vuxenskolan, ställde frågan. I Sverige har vi haft ”armlängds avstånd” mellan politiken och organisationer, men det håller på att luckras upp, vilket inger oro. Så hur ska man få människor att vilja bilda sig mer för att kunna tänka på nytt sätt. Hur undvika att styra det fria och frivilliga, och hur göra det möjligt för den enskilda människan att påverka?
Gränsen mellan samhälle och management tunnas ut, och vad gör det med organisationer att så mycket handlar om pengar och resurser? Organisationer kan omvandla resurser till något mer och annat, därtill behövs frihet, konstaterade Zhanna Kravchenko, lektor i sociologi vid Södertörn högskola.
Under Mimerkonferensen presenterade också Pelle Åberg och Johan von Essen sin rapport ”Folkbildning och civilsamhället i landsbygder”, som gjorts på uppdrag av Folkbildningsrådet. Man noterar att forskning om civilsamhället och folkbildningen tidigare inte tagit upp landsbygd och folkbildningens roll där.
Folkbildning lokalt kan ha flera viktiga roller, som inte är direkt synliga. Folkbildning kan fungera som möjliggörare och stå för legitima strukturer som sociala mötesplatser och kontakter.
En folkhögskola kan till exempel ha en roll som bärare av lokalsamhällets historia. Den kan vara både aktör och mötesplats. Studieförbunden är enligt forskarna ett osynligt kitt i det lokala civilsamhället. De skapar ett kontaktnät, som i mycket är personanknutet - ”de känner folk och vet hur man ska göra”. Man vänder sig till den organisation som har mest kunskap, inte till det studieförbund som man kanske är närmast åsiktsmässigt eller värderingsmässigt. För att sätta igång processer behövs lokala eldsjälar. Men det behövs också andra resurser, och det kan studieförbunden bistå med. En röd tråd genom folkbildningens historia har varit friheten att efter behov skapa studiecirklar eller kurser på folkhögskola, med olika inriktningar. Nu dras gränser för friheten med ökad kontroll när det gäller statens anslag och hur och till vad det brukas. När resurser tas från folkbildningen tas det också från landsbygden, är en slutsats från forskarna.
Under Mimerkonferensen presenterades också runt tjugo papers och kortare pm om pågående forskningsprojekt och idéskisser till forskningsprojekt. Det speglar bredden inom forskning som har anknytning till folkbildning.
Här är bara ett axplock:
Folkhögskolans lärare, deltagares upplevelse av sina studier och rektorers roll studeras, liksom den
nordiska folkbildningens betydelse för demokrati och kultur, ett nytt nätverksprojekt.
En studie om yrkesutbildning i ny bransch (bryggeriarbetare) och folkbildningens betydelse för besöksnäringen presenterades.
Folkbildningens möjliga roll som medel för hållbar utveckling och andra aspekter som har med
bildning och undervisning i klimatfrågan är aktuella ämnen för forskning.
Studieförbundens (förändrade) roll i civilsamhället, ett pågående projekt, presenterades.
Mimerkonferensen har en betydelsefull roll genom att vara mötesplats för idéer och presentation av pågående forskning. Behov av nätverk och idéutbyte är viktigare än på länge. Det vore positivt om flera praktiker från folkbildningen deltog. Det skulle kunna ge inspiration i vardagsarbetet på hemmaplan och skapa kontakter med forskare och andra aktiva inom folkbildningen i Sverige. Kanske även uppmuntra till egna praktiknära forskningsidéer och projekt.
Lena Svensson
Comments