Rapport: Folkhögskollärares upplevelser av hinder
I samband med årsmötet presenterade den senaste stipendiaten i Projekt Praktiknära forskning, Henrik Sundh, sina resultat. Henrik har fördjupat sig i vad folkhögskollärare ser för hinder i sin vardag på folkhögskolan, och har fått handledning av Martin Lundberg, LiU, under sitt arbete.
Nu finns Henriks rapport att ladda ner och läsa:
Bakgrund
Denna studie är genomförd inom ramarna för Projekt Praktiknära forskning. Projektets syfte är att praktiker med handledning av forskare får möjligheten att genomföra en studie ”av och med dem som arbetar i verksamheten” (Föreningen för folkbildningsforskning, 2022). Två förhoppningar är knutna till syftet: att det leder till fortbildning av den som genomför studien och att den leder till en utveckling av den egna arbetsplatsen (Ibid.). Denna studie ämnar uppfylla detta genom att bidra till en kartläggning av vilka hinder – det vill säga sådant som står i vägen för en möjlig och bättre situation – som uppfattas existera på en folkhögskola.
Tre generella fenomen hos den svenska folkhögskolan utgör skäl till valet av fokus:
1) att antalet hinder kan förmodas vara omfattande,
2) att hinder inte uppmärksammats tillräckligt,
3) att uppmärksammandet av hinder eventuellt kan bidra till en förståelse av folkhögskolans särart, såsom den (eventuellt) existerar i praktiken eller i folkhögskollärares tankevärld.
Syftet med denna studie är inte att generera en samlad bild av läget på en arbetsplats. Det är en fokusering på upplevda hinder, det vill säga något negativt. Positiva aspekter av verksamheten som framkommer tas inte upp då de för denna studies syften är ointressanta. Att hinder nämns innebär inte heller att de alltid är förekommande eller ständigt påverkar arbetssituationen. Det är inte heller en fråga om faktiska hinder utan av upplevda hinder. Att något upplevs som ett hinder betyder inte per automatik att det objektivt sett är ett hinder, men det kan vara tillräckligt för att det ska tas på allvar och kan naturligtvis ses som en stark indikation på att ett verkligt hinder faktiskt föreligger. Detta innebär å andra sidan att det kan finnas faktiska hinder som inte upplevs som hinder eller som av någon annan anledning inte kommer fram i denna studie. Det är inte heller så att alla hinder som nämns är okända sen tidigare. De kan vara kända, diskuterade, bemötta och i vissa fall kanske till och med överkomna, särskilt då empirin till studien insamlats under en händelserik tid. Omvänt kan naturligtvis också nya hinder ha uppkommit. Det är inte heller studiens avsikt att analysera hinder närmare.
Här kan du se en inspelning av Henriks presentation i samband med föreningens årsmöte.
