Demokrati och medborgarskap – Mimerkonferensen 2025

Frågor om demokrati och motkrafter till antidemokratiska och auktoritära tendenser var fokus för Mimers forskarkonferens. Läs Lena Svenssons rapport från dagarna.

 Demokratin utmanas nu i många länder. Antalet demokratiska styren i världen har minskat, och auktoritära tendenser ökar. Men det finns även motkrafter i många former, och engagemang och sociala rörelser växer.

Mimers forskarkonferens 2025 hölls 4-5 november och hade tema ”Demokrati och medborgarskap i förändring: utmaningar, motkrafter och folkbildningens roll.”

Konferensen är en viktig och värdefull mötesplats för utbyte av idéer och kunskaper, och bredden av bidrag med forskning som rör sig över skiftande ämnesområden är intressant att få ta del av. Om något kunde saknas i årets konferens var det i så fall medverkan av fler praktiker direkt ”från golvet”, med helt nya områden som kan vara aktuella att forska vidare kring.

Panelsamtal om medborgarskap i förändring

Hur kan forskning bidra till att förstå demokrati och medborgarskap i praktiken? Vilken roll kan medborgerligt engagemang spela för att stötta och bevara, och förändra, demokratiska samhällen? Det var utgångspunkten för ett inledande panelsamtal med forskare från REMESO under rubriken ”Medborgarskap i förändring: rättigheter och utmaningar i en tid av teknologi och kris”.

Anna Bredström som forskar om migration, etnicitet och medicinsk sociologi talade om hur etnicitetfaktorer spelar in i vården i synen på sjukdomar.

Kristoffer Jutvik diskuterade utifrån sin forskning om ändrade regler för uppehållstillstånd, tillfälliga och permanenta, hur detta påverkar människors liv och syn på framtiden.

Medborgarskap, möjlighet att få och att förlora det. Integration och statslöshet som betyder att man ”inte finns”, varken i papper eller i verkligheten. Det har skett en rad förändringar här de senaste åren, konstaterade Haqqi Bahram utifrån sin forskning.

Forskning om övervakning

I samtalet medverkade också doktorand Max Waleij som forskar kring övervakningsteknologier som utvecklas och används för igenkänning av individer. Han undersöker de sätt som etnicitet och identitet visas bland annat genom AI-övervakningsteknologier.

Folkbildningens alternativa rum

Forskarnas presentationer öppnade för många frågor om vad som händer i samhället och världen idag. Kan folkbildningen spela en roll här för att få uppmärksamhet kring vad forskningen kommer fram till?

I samtalet kom några tankar och förslag fram om behov av att öka kunskapen om vad som sker och att vara en plattform för kunskapsskapande. Folkbildningen kan också bistå med att skapa mötesplatser och ”alternativa rum” där människor kan sätta ord på sina erfarenheter.

Pågående forskning om folkhögskola

Under Mimerkonferensen finns möjlighet att delta i seminarier kring pågående forskningsarbete. Mer än tjugo papers och kortare pm presenterades, samt två avhandlingar. Folkhögskolan stod i centrum för många bidrag denna gång. Flera doktorander och deltagare i lic-skolan i Göteborg och Linköping medverkade med presentationer.

Några exempel på forskning som presenterades under konferensen:

• ·Vilket perspektiv används vid kvalitetsbedömning i folkhögskolor? Om praktikernas synsätt får bedöma, vilket blir då resultatet?

• Läsning av skönlitteratur på folkhögskolans allmänna kurs innebär utmaningar både för deltagare och lärare då många deltagare idag studerar på ett andraspråk. Hur genomförs undervisning när målet är dels att nå ämnesbehörighet, dels att stödja en språklig utveckling, när deltagare samtidigt har skiftande möjligheter att ta till sig längre texter?

• Hur ser undervisning på folkhögskolors konstnärliga linjer ut då lärarna själva är konstnärer och undervisar utifrån samtidens konstsyn? Nästan allt är möjligt, läraren kan förstås som konceptkonstnär och det pedagogiska och konstnärliga vävs samman i en ömsesidig process.

• Folkhögskolans historia har skrivits ur många aspekter. Nu verkar en ny våg av historieforskning och -skrivning om utbildningsformen vara på väg. Med ny teknik som verktyg kan det ge ytterligare kunskap om praktiken under de över hundrafemtio år folkhögskolorna har funnits.

Mimer är det nationella programmet för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet. Mimerkonferensen 2025 arrangerades i samarbete med REMESO, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Campus Norrköping, Linköpings universitet, och Sensus studieförbund.

Lena Svensson

Föreningen för folkbildningsforskning

Fotograf: Michelangelo Miskulin.